Varje år drabbas 15- 20.000 familjer i Sverige av inbrott i sin bostad. Drygt hälften av dessa sker i villor. Det är alarmerande statistik men det finns sätt att minska risken för att bli utsatt för brott. En av möjligheterna heter Grannsamverkan och startade från början i Seattle, USA. Det första grannsamverkansprojektet i Sverige startades i Rydsområdet i Linköping 1985. Det andra startades kort därefter i Barhäll. I dag finns över 1 000 grannsamverkansprojekt fördelade över hela landet och resultaten har visat sig vara mycket goda. Redan efter en kort tid har många områden sett antalet brott minska. Syftet med grannsamverkan är att minska brottsligheten och öka tryggheten, något som uppnås genom ett socialt nätverk som skapas av de boende med syfte att samarbeta, stödja och hjälpa varandra.

Området har indelats i 8 st delområden, vilka administreras av var sitt ombud samt ersättare. Operation Samverkan skyltar har uppsatts i området samt på resp. fastighet. De boende bevakar området genom promenader enligt uppgjorda listor. Ombuden samordnas av ett huvudombud för Barhäll, som även har kontakt med försäkringsbolag, Räddningstjänsten och Polisen. Ombuden träffas minst två gånger/år för att diskutera bevakningen samt samtidigt utföra ett studiebesök på en firma/bolag inom det aktuella kunskapsområdet. Förutsättningar och anmälningsformulär för de beoende i Barhäll se Östgöta Brandstodsbolagsbrevet

För att göra det svårare för en objuden gäst att ta sig in i ditt hus kan det vara lämpligt att se över låsning och andra fysiska hinder som försvårar intrång. Försök att "tänka som en inbrottstjuv" när du bestämmer vad som behöver förstärkas eller förbättras. Altandörrar, fönster och dörrar till källarvåningar samt öppningsbara fönster i markplanet är populära entrévägar för tjuven. Detta är särskilt känsligt vid ymnig växtlighet nära huset, mot skogen eller där det är dåligt upplyst. Vid köp av säkerhetsprodukter, låt dig inte, i första hand lockas av ett lågt pris. SSF rekommenderar alltid att man köper säkerhetsprodukter hos riktiga yrkesmän, absolut inte av dörrknackare. Vid köp och montering av lås bör man välja en auktoriserad låssmed och vid installation av inbrottslarm en SSF-certifierad larminstallatör. Om du känner dig osäker kan du ringa SSFs kostnadsfria rådgivning, tel 08-783 74 50, som hjälper dig vid val av produkter och leverantörer inom säkerhetsområdet. Att märka och dokumentera dina värdesaker kan du göra på flera sätt. Låna gärna en märksats från polisen eller från ditt försäkringsbolag. Att fotografera eller videofilma hemmet och ägodelarna kan vara en bra ersättning för eller komplement till skriftliga förteckningar. Kontakta gärna ditt delområdesombud om du behöver hjälp eller mera information.

Ett larm gör det inte svårare att bryta sig in, så enbart ett sådant är inte det bästa alternativet, men det kan vara ett mycket bra komplement till övriga åtgärder. En tjuv vill naturligtvis inte bli upptäckt utan försöker arbeta så ljudlöst som möjligt. När larmet går kan grannar och/eller vaktbolag snabbt uppmärksammas på ett inbrott och agera enligt tidigare träffad överenskommelse. De kan även hjälpa polisen genom att ge uppgifter om signalement, fordon, flyktvägar och annat som kan leda till att gärningsmannen kan identifieras och gripas.

Du ska
¤ föra inventarieförteckning och/eller fotografera/videofilma hemmet, samt märka stöldbegärlig egendom.
¤ meddela dina grannar och/eller kontaktman om du är bortrest mer än en vecka.
¤ förvara värdehandlingar och värdesaker på ett betryggande sätt.
¤ vara allmänt vaksam och kontakta polisen och kontaktmannen om du ser något som är "fel".

På Brottsförebyggande Rådets hemsida* finns ett flertal intressanta, brottsförebyggande m.m., länkar.
Stöldskyddsföreningen* har även intressant info på sin hemsida.
GrannsamverkanSverige.com*

Grannsamverkanhistorik för Barhäll

Principmodell Grannsamverkan*